Födelsedag
15 juni 2006Fyllde år för 2 dar sen, var ganska okej faktiskt…. 2004 och 2005 var ju katastrofår den 13:e juni så dom vill jag helst glömma.
Men detta året blev den helt okej, trevligt sällskap, slapp vanliga stohejjet med att alla ska gratta mig.
Var och badade den dagen oxå, vilket faktiskt är en kul händelse med tanke på att jag inte badat på 7 år.. Tolka mig rätt nu, har badat i badkaret, men badhus/utomhusbad är nåt jag undvikit.
Varför? Tja, jag är fullt simkunnig men dras med nånting psykiskt som gör att jag får panik så fort jag tappar fotfästet alt. inte bottnar längre, så det är lönlöst för mig att försöka simma öht, för jag får bara panik å sjunker eller sprattlar som bara den när jag är i vattnet. :P
Många misstolkar min ogillan för vatten och att simma som att jag inte kan simma, men det kan jag faktiskt.. Jag bara medvetet låter bli för jag vet att jag kommer få panik.
Men det där är väl nåt man får ta tag i nångång, går ju inte att gå omkring och konstant vara rädd för att inte ha fotfäste om man hamnar i vattnet.
Men som ordspråket lyder: ”Var sak har sin tid”, och nu är kanske inte rätt tid för att ta tag i det där. Och det bör nog inte tas tag i medans man är i ett badhus eller på en strand, iaf inte så pass befolkade som stränderna är vid den här tiden på året. Har några idéer för hur man kan gå till väga för att vänja sig av vid det där.
Får väl testa dom när pengar, tid, och tålamod finns att tillgå. För lär inte få det att gå över i ett nafs. Första steget är väl att lära sig att simma FAST man har paniken, vilket inte går i nuläget, för jag stelnar till av paniken.
Men men, nu är man 24 år, dvs, 1 år äldre och förhoppningsvis lite klokare/visare.. Bäst att skriva förhoppnignsvis, för man vet aldrig om fallet är så. ;) Tycker mest jag upprepar samma enträgna små små misstag hela tiden och aldrig lär mig av dom. Men det kommer väl i sinom tid det med… haha…
Lite kul förresten hur små små saker kan påverka en, små saker som kan få ens hjärta å ta ett litet extraskutt, eller få hjärnan att fastna i en tankeloop, eller bara få en att titta på en person med andra ögon.
Mitt liv verkar ibland fullt av dom där små sakerna. Dom där ”extraskutten” är väl dom roligaste, för det kan räcka med så lite ibland för att det ska göra det, för att det ska väcka upp nåt man trodde var glömt och gömt. Men att så inte visade sig vara fallet, utan att det bara hade legat där i bakhuvudet vilandes och väntandes på rätt tillfälle att återigen bubbla upp till ytan och förändra ens tankesätt och synsätt på saker.
Som vanligt är jag överfilosofisk, skyller väl det som tidigare år på att det är ”den tidpunkten på året”… Men är egentligen en usel bortförklaring, då jag egentligen bara själv väljer att bli överfilosofisk nu. Det är inget som tvingar mig att bli det, och det är inget jag inte kan ta mig ur. Men känner ingen direkt vits att ”tvinga” mig ur det heller, utan kan ibland vara bra… Borträknat lite övertolkningar som brukar ske på kuppen. Dom kan bli besvärande ibland eftersom dom kan ställa saker på ända, eller göra att nånting lite och simpelt blir uppblåst till enorma proportioner (att göra en höna av en fjäder är väl ett passande ordspråk i det fallet)…
Funderar gör jag dock mycket, på många olika saker, vissa som ligger mig närmare om hjärtat än andra. Och vissa saker som jag hellre vill, än andra saker som jag kanske måste göra. Men som jag sagt flera gånger i denna texten, allting har sin tid, och denna tiden nu kanske bara inte är rätt tidpunkt att göra någonting åt det jag funderar på.
Ibland tjänar man på att ha tålamod, och tålamod är nåt jag kan ha, det har jag bevisat väldigt väl. Kan även vara långsint, det är något folk inte märker av så ofta. För dom gångerna jag är långsint så är det ofta såpass rejäla saker att folk inte får reda på det, eller så bryter jag kontakten totalt med den jag är långsint emot.
Egentligen vill jag skriva mycket mer här nu, men jag kan inte… Dessutom finns det ett uns av att jag inte vill heller… För att saker i text kan misstolkas, och det kan läsas av personer som inte ska läsa det… Även om jag inte anser mig ha någonting att dölja, så kan det finnas saker som är bättre att ha kvar i dunkelt ljus, än att dra fram dom i solljuset… Det kan ibland underlätta vissa situationer med…
Men just idag tror jag faktiskt att det helt enkelt beror på att jag inte kan sätta ord på en del av det som rör sig i skallen, och att försöka sätta ord på något som jag inte kan sätta ord på är en bedrift jag undviker eftersom såna texter BRUKAR misstolkas…
Så första och andra meningen i detta stycket stämmer…
Jag kan inte, och jag vill inte på grund av att jag helt enkelt inte kan sätta ord på en del av tankarna. :P
Och det krävdes det ett helt stycke för mig att förklara… :)
Nej, nog bäst att avrunda nu så att jag inte blir långrandig och bara babblar på om ingenting… Såna texter har en förmåga att bli jobbiga och läsa på grund av att dom egentligen inte handlar om nåt. :)
Ska förresten försöka bli bättre på att uppdatera min blogg, eller i alla fall skriva lite oftare än mitt nuvarande intervall som är bedrövligt i längd. ;)
Men tills jag återigen skriver…
Ha de bra alla, och gå inte under i den underbara sommarvärmen. :D